Havsis
Vi trippade med små försiktiga steg ner för vår isgata mot stranden. Kroppen spänd som en fjäder för man var livrädd
för att ramla och slå sig, är helt stel i nacken nu ska jag erkänna. Varför tog jag inte mina broddar bara??
Så länge man hade vinden i ryggen och höll sig på stigen var det helt ok, men någon tur på stranden kunde man glömma,
känslen försvann i ansiktet efter en litem stund. Tog lite bilder sedan gick vi därifrån. Melrose bar båda hundarna innanför
jackan så de var väldigt nöjda och glada.
Länge sedan man såg så mycket och så tjock is, den gick långt ut i havet.
Dagens citat: Varje dag är första dagen. Varje dag är ett liv.
Härligt att komma ner till havet även om det bara var för en kort stund.