En ner och upp fredag

Jag har precis landat i soffan efter en lång dag och Lucky sitter och spelar x-box mot en kompis i sitt game room.
Det är så skönt att höra honom skratta och även om jag hör att det kommer lite groder ur munnen lite då och då
så må det vara så.
Vi började dagen på avd. 62 och han fick sitt nässpray och efter ca. 1,5h var så dags för MR. Men det blev ingen
röntgen, vi försökte men de gick bara inte. Han var ledsen och sa flera gånger att han inte kunde andas, han fick
en extra dos dexdor men efter en stund i maskinen så gick det bara inte. Han var så ledsen så det var bara att ta
ut honom. Trots geggamoja i öronen och två lager hörselskydd så hörde han maskinen ändå.
Jag såg med en gång att han inte var ok, hans läppar var helt likvita och hans ansikte var grådaskigt (precis som
när han var liten) och hans värden var dåliga. Han andades inte och fick snabbt syrgas och lite massge över bröstet
och läkaren kom.
De var så lugna och duktiga men de förstår inte att han kan gå från bra till dålig på 10 sekunder och de sa de också.
Efter en stund försökte de igen men jag kunde sagt med en gång att det inte var någon idé, han hade konstiga ryck
i båda benen. Det hela var bara otrevligt och kändes inte bra.
 
De tog väl 2 minuter sedan grät han och mådde dåligt igen så de slutade och vi åkte upp på rummet igen. Skönt!
Nästa gång blir han sövd så då slipper vi detta. Jag sa att han behövde sövas, men iom ny läkare så lyssnar de inte
riktigt på en och man vill ju inte vara en "pjöddig" mamma heller. Men detta vill jag inte gå igenom igen, nej tack!
Det tog sin lilla tid att få honom att vakna till liv men vid tre-tiden fick vi i alla fall åka hem. Jag band upp honom i
rullstolen med ett par jogging byxor så han skulle se lite rakare och piggare ut.
Vi köpte med oss Max mat hem och efter den måltiden blev han genast gladare och mer alert.
Här är han innan allt började...........
Vad har vi då lärt oss av denna dagen? Jo, jag tänker fortsätta vara en "omständig" mamma, jag tänker fortsätta
ställa krav och jag tänker inte låta en ny läkare, hur duktig och kunnig han än är, bestämma över mitt barn.
Och även om det säger att Dexdor inte påverkar andningen så kommer det aldrig nära honom igen!
 
Så efter denna dagen var det extra skönt att ställa sig i köket och baka. Verkligen avkopplande och roligt, att det
inte blev som jag tänkt mig spelar mindre roll, kokostopparna blev platta som pannkakor och muffinsen blev super
kladdiga, de spelar mindre roll, det var roligt!