Upp och ner

Dagarna går och det är lite ett steg framåt och ett steg bakåt så jag vet inte rikigt vad jag ska säga. Måndagens pärs tog
musten ur honom rätt bra. Hemskolningen har fortsatt hela veckan och vår plan är att köra två pass imorgon och ett
på fredag, orkar han ska jag köra upp honom så att han kan träffa sina klasskompisar efter lunch också.
Känner att han behöver komma ut lite och kanske kunna hämta lite energi och glädje på skolan. Kruxet är att han har
svårt att sitta i rullstolen längre stunder, ibland funkar det i två timmar, ibland bara 30 min. Hemma går det ju bra att
skifta mellan rullstol, säng och soffan men värre i skolan.
Åttorna och niorna åker till Sälen på söndag så då det blir det lugnt där uppe, så tanken är att han ska vara där lite
varje dag, men jag antar att dagsformen får bestämma.
 
Ja, det är inte lätt, han börjar bli väldigt stressad över att missa så mycket skola, så nu är han väldigt ledsen över detta.
Han äter dåligt så det är något vi måste hålla extra koll på, han är så tunn och tanig så det finns absolut inget att ta på
längre. Överlag är han väldigt bekymrad just nu, det är många tankar i hans huvud.
Om man bara kunde hjälpa honom mer.
 
En positiv nyhet fick jag idag i alla fall! Min Thai taxi aka. handikappbil blev godkänd och kan nu köras lagligt, underbart!
Ingen ville vara med på bild idag så jag tog på den fina stora månen istället. Den blir ju aldrig lika fin på foto tvyärr.